Skriva2017 i backspegeln

Publicerat av Kategori: Lennart Guldbrandsson, skriva

Vill du veta vad som hände på Skriva2017? Storydoktors hjälper dig.

Inledning

Konferensen arrangerades av tidningen Skriva, som  chefredaktör Per Adolfsson inledde med att återknyta till förra årets konferens. Tanken är att författare annars ofta sitter ensamma. Under tiden fanns också flera bord där det såldes och presenterades saker, speedcoachades och tävlades. Dessutom fanns Kerstin Önnebo där och gjorde intervjuer för Skrivarpodden (som jag redan blivit intervjuad av under Författarkliniken). Hashtaggen #skriv2017 är den som används på sociala medier (Twitter, Instagram, Facebook).

Lina Wolff

Lina Wolff var dagens första presentatör under titeln ”Läsa, skriva, leva”. Vi blir aldrig bättre författare än vad vi är läsare, menar Wolff. Därför ägnade hon lång tid åt att prata om att läsa. På det sättet påminde hon, tyckte hon själv om Victoria Benedictson, som skrev:

”Något säger mig att en romanförfattare i grunden måste vara menniskoätare, blodsugare.” Wolff menade att man kan hitta på element, men det känns när mekanismer inte är trovärdiga. Därför behöver man hämta det från sina egna erfarenheter, vilket gör att folk kan fundera på om de kommer att bli rollfigurer i ens böcker, men det får man köpa.

Wolff jobbade på Jordbruksverket och la in saker i databas, något som var ickekreativt. Det betydde att hjärnan fick vila. Så förringa inte arbeten där hjärnan slipper att jobba.

Mats Söderlund

Mats Söderlund har arbetat mycket med struktur och versmått på tidningen Skriva.Han presenterade bland annat arbetet i romansviten som börjar med Ättlingarna.

”The story is not in the plot. It’s in the telling of the plot.” (Ursula K. Le Guin)

  • Plot – en serie händelser som utlöser varandra. ”Om X händer, så händer också Y.” För Star Wars: ”Om Luke Skywalker kan bemästra den mörka sidan i sig själv, kan han bli en god jediriddare och rädda världen.”, går att berätta kort, deckare och thrillers och science fiction, men klarar sig inte utan dramaturgi och gestaltning
  • Dramaturgi – ”dramatiskt berättande, eller läran om det dramatiska berättandet”, hur man drar ut på berättandet genom att lägga in extramoment, Helena Ferrantes bokserie drivs av dramaturgin, även om det också gestaltas
  • Gestaltning – för att det ska kännas levande. Vissa böcker drivs av gestaltningen snarare än av spänningen, till exempel Fyrväktaren av Jeanette Winterson

 

Att bygga upp plotten och dramaturgin

  • Vad är din idé? Vilken fråga, vilket påstående vill du undersöka?
  • Vem är huvudpersonen/hjälten? Måste inte vara en fysiskt stark person, kan vara ensamstående mamma. Vad är den onda kraften i berättelsen? Ta fram en figur som fungerar, och som sedan kan ha egen vilja, testskriv gärna en eller par scener.
  • Vad vill rollfiguren? Vad driver rollfiguren? Catniss Everdeen har modersinstinkt (rädda syster), samt kille att rädda, gör att handlingarna blir trovärdiga.
  • Vem eller vad hindrar huvudpersonen? Ofta ondsint person, skuggan, men kan också vara hinder som att förlora arbetet
  • Vad händer om huvudpersonen misslyckas? Vad är risken? Hur bygger man upp så att det inte blir något trivialt? Gör det personligt
  • Formulera ”the endgame” – finalen, utgå ifrån svaren på frågorna ovan och hitta sluten och bygg sedan bakifrån

Mats Strandberg

Mats Strandberg och Per Adolfsson hade ett samtal om att skapa trovärdiga karaktärer. Strandberg har bland annat skrivet Cirkeln (med Sara Bergmark Elfgren) och Färjan och Hemmet. Skräckgenren har ofta kanonmat som man inte bryr sig om, men det är något Strandberg försöker ändra på i sina romaner, genom att få läsaren att engagera sig. För Strandberg är det två frågor man behöver stanna:

Därför viktigt att hitta en miljö där de frågorna är enkla att besvara, till exempel på en färja. Känslan av att vara iakttagen och vem som ska tro demenssjuka är två andra exempel.

Samspelet mellan rollfigurerna är det som läsarna bryr sig om, mer än världens undergång. Skräck är ett bra sätt att ta fram de undre lagren enligt Strandberg: alla sociala konstruktioner och irrelevanta saker tas bort, moraliska val och vem man blir i en krissituation.

Hur undviker man att göra dem till stereotyper? Strandberg menade att man inte ska vara rädd för stereotyper. Använd begreppet troper istället. Börjar med funktioner. Folk är rätt stereotypa, och det är ett sätt att locka in läsaren. Sedan kan man leka med förväntningarna, och gör dem irriterande. Alla kan inte vara unika från början.

Expertpanel

Första dagens föredragsprogram avslutades med en expertpanel: Gunnar Nirstedt, förläggare på Albert Bonniers förlag, Mattias Göransson, grundare av non-fictionförlaget Offside Press och Mats Söderlund, författare och tidigare ordförande i Sveriges Författarförbund, som svarade på publikens frågor.

Middag och quiz

Efter en paus var det dags för fördrink och mingel.

Dag 2

Kristina Sandberg

Kristina Sandberg var dagens första föredragshållare, och pratade under titeln ”Mitt skrivande liv”, och särskilt romansviten om Maj.

Under graviditeten kom hon i kontakt med det hon ville berätta. Hon befann sig i en tyst period, men det var inte bråttom eftersom hon var gravid. Samtidigt lockade hennes anmödrar på henne och hennes hjärta började bulta. I alla tider har män övergett sina föräldrar och familjer, medan kvinnor har tabun i att överge sin familjer, men det går inte bara att ha idéer. Hon funderade just på det här med mödraskap och saker som det var tabu att prata om. När Maj, den fiktiva mormodern, dök upp, det var då hennes skrivande kom igång. Maj trodde inte att det fanns något värde i hennes liv, ”hon var ju bara hemma”.

Mats Kempe

Efter fikat tog Mats Kempe över mikrofonen. Ämnet var ”Skrivandet och formen”.

Kempe anknöt till Sandbergs föredrag och hur det händer någonting mitt i skrivprocessen, en punkt där skrivprocessen öppnas. Allt skrivande är en undersökning av det vi inte visste att vi visste. Vi kan skriva oss fram till någonting okänt. Hur kommer vi till den punkten? Ibland kan formen leda oss dit och ibland är det själva skrivandet som kan leda dit. Om man vet allt man ska skriva kommer man inte bortom det uppenbara.

Martina Haag

Johanna Wiman presenterade Martina Haags föredrag ”Skrivande, samarbete och miljöombyte”.

Haag presenterade sitt sätt att skriva:

1) Ta det på allvar. Det är ingen hobby. Du har ett enda liv, så gör det på riktigt. Sätt av tid, typ 2 timmar, så att det blir något gjort. Det är först när du släpper taget om drömmen som den dör.

2) Skriv in i almanackan när du ska skriva. Då ska det inte tvättas. Inget internet. Googla inte fakta, utan skriv bara det du kommer på. Res bort. Låna grannens uthus eller byt hus med någon och ta med dig din skrivbubbla. Annars kommer det alltid någon sotare eller så. Om man åker iväg måste man skriva.

3) Hitta en kumpan som du kan älta ditt manus med. Man kan lura ögat men inte lura örat. Hitta någon och byt manus med. Läs 20 minuter var, sedan 20 och sedan 10. Fråga om den andre förstår. Det går inte att använda vanliga vänner, eftersom det är så tradigt. Läs högt för varandra.

4) Stryk. I den senaste boken har hon strukit drygt 20 böcker. ”Show, don’t tell.”

5) Hon brukar göra boksidorna till boksidor redan i manusform. Hon gör Worddokumenten till samma storlek som en bok. Det gör det lättare att förstå hur boken kommer att bli.

6) Gräv där du står.

7) Gör övningen: ”Det här vill jag inte att någon ska veta om mig.” och byt sedan kön och plats, mm. Skriv om sprickorna

Jessica Schiefauer och Elin Boardy

Därefter steg Jessica Schiefauer och Elin Boardy upp på scenen, som tillsammans pratade om ”Bläckäktenskap”, som är personer som delar sin kreativa process så att man har någon som stöttar. Det är som att avslöja sin kärlek. Men det är idel smärtor när det blir lite ojämnt i framgångar och motgångar.

Avslutning

Det här är en kortare version av de rapporter jag skrivit på min blogg (dag 1, dag 2).

 

Storydoktor Lennart

Vill du anlita Storydoktor Lennart? Kontakta mig på lennart@elementx.se

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Comments are closed.