Kategori: plot

Det är på bussen man hittar dom

Publicerat av Kategori: antagonist, deckare, dialog, dramaturgi, Ingrid Elfberg, karaktärsbeskrivning, miljöbeskrivning, orkestrering, plot, roman, skrivprocess, skrivtips, spänningsroman

Karaktärerna. Nä, jag skojar inte. Det är alldeles sant. Lovar. Det har inte bara hänt en gång utan flera, att jag hittat den där karaktären som är hundra procent klockren för den figur jag vill ha i nästa bok. På tåget, bussen eller spårvagnen.z5ge1VZqivI50e9qtX5-2DEUSWU

Pers alterego

Första gången det inträffade var på spårvagnen. Jag tänkte nog inte på något särskilt alls, så där som man kan göra när man är på väg någonstans och är ganska trött.

När jag lyfter blicken ser jag rakt in i ett par mörkbruna ögon, vänliga, milda, ändå lite sökande, intelligenta. Han hade ett bulligt och inte särskilt vackert ansikte men var ändå på något udda sätt snygg, charmig, intagande. Och så log han och hela ansiktet lyste upp, sken, precis som hans ögon. Men det var inte det som var grejen, det var håret.

Lockarna

Han hade det vackraste och mest lockiga hår jag sett på en man, någonsin. Och jag bara visste att det var Per jag satt mittemot mig. Jag tog ingen bild. Det vågade jag inte. Men jag minns exakt hur han såg ut. Och precis hur han rörde sig när han gick ut.

Torbjörn och Jacob har jag också mött

På samma sätt har jag mött fler av mina starkaste karaktärer. Jag tvingades byta tåg svintidigt i Stockholm och vi pressades in på ett smockfullt x2000 där tre killar satte sig kring mig och jag insåg att det var Jacob som satt sig mittemot. Jag gissade att dom alla jobbade i Försvarsmakten men vet så klart inte.

Han var exakt så skarpskuren och manlig som jag tänkte mig. Snaggat hår, snygga kläder, den där klockan på armen, dom vackra ögonen, lysande ljusa, det välansade skägget. Nu vågade jag ta en smygbild som jag sedan la in i mitt skrivprogram.

Idag såg jag den nya hemska kvinnan

Och idag såg jag henne, den nya, inte så trevliga karaktären, som jag ska ha till roman fem. Hon var perfekt på alla sätt, till och med rösten var precis det jag ville ha. Jag tog en smygbild som jag inte ska visa för någon så klart, men väl lägga in i skrivprogrammet och ha framför mig när jag ska beskriva henne.

Verkligheten överträffar alltid dikten har någon sagt. Och jag kan bara hålla med.

Ingrid

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Snabbcoaching i Gamla stan!

Publicerat av Kategori: Ingrid Elfberg, Johanna Wistrand, karaktärsbeskrivning, manus, Nyheter, orkestrering, plot, skrivcoaching, skrivtips, snabbcoaching, struktur, synopsis

Skomakargatan 32

På tisdag den 1 september klockan 12.00 – 13.00  kommer Storydoktors, d v s  Ingrid Elfberg och jag (Johanna Wistrand) ge gratis snabbcoaching på ditt synopsis eller din romanidé.

Vi ger även hjälp om du har frågor om dina karaktärer och annat smått och gott i din berättelse, som du känner dig osäker på eller tycker att du har problem med.

Adressen är Skomakargatan 32 i Gamla Stan i Stockholm, bottenvåningen. Det står Textpalatset på porten. Vi håller till inne i Textpalatsets lokaler, som Annsofie Thörnroth upplåter åt oss under  denna lunchtimme.

För att delta behöver du anmäla dig till oss, så att vi vet hur många ni blir och därmed också hur många minuter vi har till förfogande för var och en.

Anmälan senast söndag 30/8 till info@multimanus.se

0 kommentarer | Skriv en kommentar

En stark karaktär: Moriarty

Publicerat av Kategori: antagonist, dramaturgi, framåtrörelse, karaktärsbeskrivning, plot, struktur, teveserie

Sherlock

I teveserien Sherlock kämpar huvudpersonen dels mot alla gärningsmän som ligger bakom brotten han löser. Men han har också en huvudfiende som i böckerna, skrivna av Conan Doyle. Till slut tar karaktären Sherlock Holmes genom att störta honom utför ett vattenfall.

Den här karaktären, Moriarty, är Sherlocks ärkefiende och också hans nemesis, alltså den person som i slutändan blir hans fall (bokstavligen.)

I böckerna porträtteras Moriarty som det klassiska galna geniet, en ondsint och elak kriminell som också drivs av patologisk avundsjuka mot den briljante Sherlock Holmes.

Teverseriens Moriarty är inte kanske vad man hade väntat sig av en antagonistisk karaktär: han är smart, kvicktänkt, han har humor och han är snygg. Just detta gör honom till en sådan farlig fiende. Han är också en sorts mörk spegelbild till den lätt socialt handikappade tänkaren Sherlock.

“Jag ville att Moriarty skulle ha humor, vara snabb i käften och ett jävligt bra ligg (“a bloody good fuck)!” har skådespelaren sagt om sin roll.
Det finns något förföriskt i denna Moriarty, något attraktivt som lockar Sherlock samtidigt om han måste värja sig.

Att förklä den antagonistiska kraften i ett charmerande och sexigt yttre som attraherar huvudpersonen är att skapa ett effektivt hot, just för att hen är så svår att motstå.

Sherlock finns på NetFlix.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Vad är ”tropes”?

Publicerat av Kategori: dramaturgi, plot, roman, skönlitteratur, skriva, storytelling, teveserie

tv

Det här uttrycket har dykt upp fler och fler gånger det senaste åren och kan beskrivas som ”standardiserade grepp  i konsten att skriva fiktion” enligt denna webplats. Det handlar alltså inte om stereotyper eller klichéer utan om återkommande knep och tricks när man berättar en historia. Inom fictionen och speciellt genrefictionen är dessa tropes många och skapar tillsammans den där mallen för en berättelse som vi känner igen.  Även i teveserier vimlar det av tropes, som till exempel att presentera miljöer och karaktärer i en teveserie genom en nykomlings ögon. Nykomlingen får bli ställföreträdare för publiken. Ett exempel på detta är första avsnittet av ER (Cityakuten) där vi introduceras i seriens gestalter och handling via nyanställde läkaren dr Carter.

Tropes are devices and conventions that a writer can reasonably rely on as being present in the audience members’ minds and expectations. ” 

Här är ett slags wiki (uppslagsverk) över tropes både på teve och i litteraturens värld; lär man sig bara navigera webplatsen kan det både vara bra för inspirationen och när man behöver teknisk hjälp i arbetet med att föra fram handlingen, men också för att kolla av att man som författare inte automatiskt använder de vanligaste sätten.  (Oftast utan att veta om det.) I vänstermenyn kan du utforska vanliga tropes under rubriker som Plot, narrative, character, setting och en massa  underkategorier.

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Varför ska en text vara helig?

Publicerat av Kategori: dramaturgi, framåtrörelse, manus, Okategoriserade, plot, roman, skönlitteratur, skriva, skrivprocess, spänningsroman, synopsis, teveserie

Håkansson

”– Vi jobbar helt och hållet tillsammans. Skriver gör vi själva så klart, men med synopsis arbetar vi nästan som ett filmmanusteam. Vi kan ha heldagar där vi bara jobbar med intrig tillsammans, säger Gabriella Håkansson.”

”Båda är eniga om att den funktionen som de fyller för varandra saknas i den svenska förlags-världen. Det finns en vad Gabriella Håkansson kallar manusfobi i Sverige, en inställning hos redaktörer och förläggare att texten är helig. Därför lämnas många författare ensamma i sitt arbete, med indirekta krav på att lösa eventuella problem i verket på egen hand.
– Jag sportade mycket när jag var ung, spelade fotboll och tränade kampsport. Jag förväntade mig att bokbranschen skulle vara som i idrottsvärlden, att man får en coach vars uppgift är att göra en bättre, att pressa en. Drilla, drilla, drilla. Men det finns inte ett spår av det tänkandet, säger Gabriella Håkansson.”

Artikel i Sydsveska Dagbladet 12/10 2014

Foto: Anna Wahlgren. Lånat från Sydsvenska Dagbladets artikelsida.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Boktips: A Writers Journey

Publicerat av Kategori: antagonist, äventyrsroman, dramaturgi, framåtrörelse, manus, plot, spänningsroman, struktur

WritersJourney3rddrop

A Writers Journey av Christopher Vogel

I slutet på 90-talet deltog både Jenny och Johanna på ett veckoslutseminarium på Dramatiska Institutet i Stockholm, med bl a gästföreläsaren Christopher Vogler som har skrivit den är boken. Modellen bygger på Joseph Campbells dramaturgiska analys av klassiska sagor från hela världen.

Vogler har varit manuskonsult vid långfilmsproduktioner i Hollywood, bl a den tecknade Disneyfilmen Lejonkungen.

Modellen kan även vara till bra hjälp om man har svårt att få framåtdriv, spänning och fason på sin skönlitterära berättelse.

Boken finns bara på engelska, bl a på Adlibris.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Lyssna och bli en bättre författare

Publicerat av Kategori: dramaturgi, framåtrörelse, karaktärsbeskrivning, manus, plot, roman, skönlitteratur, skriva, skrivprocess, struktur

ljudbok

Det är ganska vanligt att inte inse i vilken hög grad man behöver redigera sin text. En viss osäkerhet kan råda om handlingen egentligen håller, och om ens karaktärsskildring faktiskt är tydlig nog och under redigeringen kan detta bli obarmhärtigt blottlagt. Men under redigeringen ska den röda tråden vaskas fram och gestaltningen vässas. Den här bloggaren insåg när han lysssnde på en tegelstensroman som gjorts om till hårt nerbantad ljudbok just hur mycket onödigt bjäfs som prydde sidorna, och insåg att detta var ganska nyttigt. Plötsligt blir den underliggande strukturen väldigt tydlig, själva romanens skelett. Svagheter i konstruktionen blir isande påtagliga. Allting som inte direkt leder handlingen framåt är bortrensat. Strukturen blir tajtare och den röda tråden starkare. Lite onödiga beskrivningar och överflödig dialog är bortredigerat. Som författare kan man på det här sättet bli medveten om att trots att ens eget manus gått igenom hur många vändor som helst med en redaktör så finns det alltid mer man kan stryka. Många  författare hade kunnat börja göra som bloggaren och hjärntvätta sina författarhjärnor med lite förkortade ljudböcker i bilen när man märker att ens alster är på väg att svälla ut över alla breddar. Ett annat alternativ är att läsa in ditt eget manus och sedan lyssna på det som ljudfil. Sega partier blev skoningslöst uppenbara, språkliga märkligheter likaså, eller kanske bara grepp som du som författare är omedveten om att du använder. 

Idiosyncrasies of the writer’s style are also emphasized, particularly an unhealthy reliance on adverbs or awkward use and nonuse of contractions in dialogue.”

(Citat hämtat från getitwriteblog.wordpress.com)

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Den romantiska rysaren

Publicerat av Kategori: kärleksroman, plot, roman, romantisk rysare, skönlitteratur, skriva

 

romantic suspense

Nu när förlaget Harlequin öppnar upp för nordiska författare kan det vara bra att få ett hum om en av de vanligaste genrerna; den romantiska rysaren eller romantic suspense. Berättelserna innehållet både romantik och spänning och båda delar är lika viktiga. Gillar du romantik och spökromantik, kusliga miljöer, vindpinade slott och ödsliga hedar – eller bara förfallna sommarhus – så är detta något för dig. Det är en rolig genre att skriva i. För det första behöver man inte konstruera en logiskt sammanhållande kriminalhistoria för att få fram spänningstemat. Tänk på att rysare handlar om spänning på det psykologiska planet. Gåtfullhet, mystik och en känsla av osäkerhet – både hos läsaren och den drabbade huvudkaraktären. Steget till övernaturligheter är ibland väldigt kort.  Charlotte Brontës ”Jane Eyre” (1847) och Daphne du Mauriers ”Rebecca” (1938) är tidiga romantiska rysare. I båda böckerna inser hjältinnan att mannen hon älskar döljer någon typ av mörk hemlighet. Han kan till och med vara farlig eller utgöra ett hot mot hennes liv. Mysteriekänslan och gåtfullheten tilltar. När sanningen uppenbaras får vi förklaringar både till mannens beteende och hot- och mysteriekänslan som hjältinnan lidit av. Sanningen kommer i dagen. De två älskande kan förenas.

Här kan du läsa en mycket instruktiv och pedagogisk text om hur du skriver en romantisk rysare.  Hemligheten är hur den romantiska delen av intrigen är sammanvävd med rysarintrigen:

”Being forced together in the crucible of the suspense plot forges and colors the hero and heroine’s character growth, growth that must take place before the romance can culminate in a happy ending. ” 

”Det är genom spänningsintrigen som hjälten och hjältinnan förändras och växer på ett sätt så att romantiken kan kulminera i ett lyckligt slut. ”

(Citat hämtat från seekerville.blogspot.se)

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Gåtfullhet är ett effektivt berättargrepp

Publicerat av Kategori: dramaturgi, manus, plot, skriva, spänningsroman, struktur

picnic at hanging rock

”Läsaren tycker inte om olösta mysterier” sa en förlagsredaktör till den här författaren. Man måste man verkligen förklara allt när man skriver en roman? Det här med att man inte förklarar allt för läsaren är ett effektivt berättargrepp, speciellt när man skriver spänning. Det olösta mysteriet i hjärtat på vissa berättelser är det som gör dem minnesvärda, som gör att förtrollningen fortsätter långt efter att vi läst ut boken eller sett klart filmen.

Ett minnesvärt exempel på detta är filmen ”Picnic at Hanging Rock” (se bilden) om några skolflickor som försvinner spårlöst under en utflykt och aldrig återfinns. Vad som hände dem får vi aldrig en förklaring på, det förbli höljt i dunkel och mystik samtidigt som resten av handlingen rullar på.

Läsaren lämnas med obesvarade frågor om ett centralt skeende. Man kanske kan säga att det viktiga inte är hur det egentligen förhöll sig, det viktiga är konsekvenserna och vilka händelser som sattes igång som följd, själva storyn. Upprinnelsen till detta, gåtan, kan förbli mystisk och oförklarad eller iallafall tvetydig. Man måste langa upp förklaringar till det mesta, men kanske inte till allt.

A mystery is a highly effective narrative device. It maintains its hold on the reader, whatever subplots grow twisting around it, all the way through to the closing stages, where we traditionally expect all to be revealed. When handled well, a lack of resolution, precisely by denying us the tidy ending of the story, has the advantage of leaving the reader continuing to think about it.”

En gåta är en mycket effektivt för att driva handlingen. Det skapar spänning oberoende av alla bihandlingar fram till slutet när vi vanligtvis förväntar oss att få svaret på alla frågor. När det görs bra så får detta olösta mysterium oss att fortsätta tänka på historien trots att den är slut...”

PS: Du vet väl att vi har sommarrabatt på våra lektörsutlåtanden à la Storydoktors? Läs mer här.

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Lär av teve

Publicerat av Kategori: dialog, dramaturgi, karaktärsbeskrivning, manus, plot, roman, skönlitteratur, skriva, skrivprocess, struktur

tv

Som romanförfattare kan man lära sig mycket från teveseriernas värld, till exempel vad gäller dramaturgi, hur man håller spänningen uppe och skapar engagerande karaktärer. Det här tar journalisten Philip Teir upp i en artikel i Svenska Dagbladet. Han nämner författaren Jennifer Egan som skrev sin roman ”Huliganerna kommer på besök” höggradigt inspirerad av just grepp från teveserier som The Sopranos.

Till de goda råden hör att tänka på:

– gestaltning; visa snarare än att förklara och redogöra

– plågade hjältar; våga skapa komplexa karaktärer med dåliga sidor som handlar själviskt och till och med destruktivt. Man kan inte moralisera som författare.

– samhällsrealism; förlägg handlingen till en tydlig historisk och social kontext som är en del av handlingen

– exaktheten i detaljer; många som skriver älskar den s k ”isbergstekniken” men den fungerar bara om du vet vad det är du antyder. En detalj i en teveserie som ett par skor är oftast utplacerade där med en klar baktanke att berätta något specifikt.

Det går inte att vara vag, alltför svårtydd eller oklar när man skriver för teve och film eftersom det hela förr eller senare ska avbildas på film. Man måste få ihop en fungerande yttre handling. Den här realismen och tydliga underliggande strukturen vad gäller scener och dramaturgi är något man kan ta till sig även när man skriver sin bok.

Hela artikeln av Philip Teir kan ni läsa här.

PS: Du vet väl att vi har sommarrabatt på våra lektörsutlåtanden à la Storydoktors? Läs mer här.

0 kommentarer | Skriv en kommentar